Hemmafrun
Just nu är jag precis mellan två jobb. Inte på det sättet som många arbetslösa hurtigt säger de får frågan om yrke. Nej, jag sitter i karantän då jag har valt att gå vidare till en konkurrerande verksamhet. Så nu (stackars mig...) är jag arbetsbefriad med lön tills dess att min uppsägningstid är över. Så jag börjar se riktigt hoppfullt på den kommande våren, då det just nu känns ganska långt tills mitten på april.
Från att i flera års tid levt med ständig press att hinna med allt som ska skötas om i Familjen AB och på samma gång försöka klämma in tid för träning och egen tid och ständigt vara trött och slut, så börjar jag så sakta känna att energin kommer tillbaka. Dagen startas med en rask morgonpromenad för att få lite frisk luft och motion. Helt plötsligt har jag lust att torka ur hela vitrinskåpet och flytta om porslinet, så att det fint står sorterat efter de ljusa färgerna. Äntligen bakar jag den där nyttiga limpan med alla sorters hälsosamma frön, vars recept jag hoppfullt rivit ur en tidning för månader sedan. Nu sprider sig doften av nybakat matbröd i mitt hus och samtidigt får jag en otrolig känsla av välbefinnande och jag känner mig stolt över vad jag åstadkommit.
Samtidigt som jag vet att jag inte ska dra på för högt tempo och starta för många projekt på en gång, så får det inte heller bli pensionärsvarning: "Om jag går på ICA idag, så sparar jag Apotektet tills i morgon, och då kan jag på fredag gå till kemtvätten". Nej, vi bor ju i mellanmjölkens land, så lagom är bäst. Det är faktiskt något som jag försöker träna på hela tiden, att jag inte måste vara såååå effektiv i allt jag gör. Som t e x hur jag brukade göra när jag bakade. Jag startade flera bak samtidigt för att efter några timmar vara helt svettig med att lyfta ur plåtar och baka bullar, och kavla ut kakdegar. Så där stod jag med 1000 sorters kakor. I och för sig var resultatet bra, men resan dit hade inte varit så rolig. Nu försöker jag istället träna på att göra en sak i taget och vara här och nu. Det är ju även resan som räknas - inte bara målet. Så här försöker jag göra nu: "Nu ska jag baka choklad muffins. Endast chokladmuffins. Inte ens ett enda litet, litet recept till, bara chokladmuffins. Nu hackar jag chokladen. Hack, hack, hack. Nu blandar jag alla ingredienser. Blanda, blanda, blanda. Nu fördelar jag smeten i formar. Smet, smet, smet. Och in i ugnen!" Nu kommer vi till den största frestelsen, att inte påbörja något nytt bak under tiden muffinsarna gräddas. Nej, då sätter jag mig i soffan och läser ett glassigt magasin.
Mitt nästa projekt blir att rensa ur garderoben. Ju större garderob, ju mer kläder sparar man. Då jag lyckades tjata till mig en stor "gå-in-i-garderob" för några år sedan så har jag en del utrymme att gå igenom. Här gäller det att vara ärlig med sig själv och inse vad man ska behålla och inte behålla. Här kommer mina tips om vilka kläder som ska rensas ur:
- När det är damm på galgen och på "axlarna" (ett säkert tecken på att plagget inte blivit använt det senaste året.)
- När byxorna har blivit för korta i benen och du fortfarande har samma längd
- När du börjar tveka och känna oro över om det verkligen syns att denna kavaj inhandlades för 10 år sedan
Nej, nu ska jag göra mig en stor kopp latte för att sätta mig och bläddra i min bok om Per Gessle, som står helt orörd i hyllan trots att jag ivrigt köpte den första utgivningsdagen för flera år sedan!
