mizoo

Ibland drabbas jag av en så otrolig städångest. Jag är väl medveten om att jag håller en nivå av städning som har sjunkit strax under gränsen för vad som är ok. Det känns som att jag hela tiden fuskstädar och dammsuger bort de värsta högarna av katthår, grus i hallen, intorkade makaroner och små legobitar. Ibland tar jag mig själv i kragen och städar mer på djupet, skrubbar bort smuts, torkar av skåp och lister. Men för att hinna göra hela huset så grundligt så krävs alltså flera dagar för att bli klar. Så därför blir det endast vissa delar av huset som får sin genomkörare med doft av grön Ajax. Tyvärr medför det här att jag aldrig få sätta mig ner och känna mig riktigt nöjd över ett nystädat hem. Och skulle jag mot förmodan bli riktigt klar med hela huset samtidigt så varar det inte i många minuter, då hemmet snart är fyllt med katthår, grus i hallen, intorkade makaroner och små legobitar.

Någonstans i mitt liv, för drygt fyra år sedan, kom en vändning. Livet snurrade på för fort och jag försökte hålla upp en nivå på alla krav och måsten i livet, som jag då trodde var krav och måsten. Där fick jag mig en riktig tankeställar och vad som är viktigt i livet. Är det mer viktigt att ha ett nystädat hem, eller att på sina få lediga helgdagar kunna sitta i soffan med ett glassigt magasin och dricka en latte? Är det viktigare att fönstren är putsade än att jag är ute och cyklar med mina barn? Svaret är ganska själklart nu, men det krävs en del träning. Träning att när man får oväntat besök inte behöva ursäkta sig för att man knappt ser ut genom de oputsade fönstren, att inte ursäkta sig för att barnens rum ser ut som  två riktiga bombnedslag. Träning i att vara helt oberörd över att fönsterbrädorna har hemliga skrifter i dammet. Tyvärr så handlar det så mycket om eget välbefinnande, och jag är inte riktigt skapad att kunna ignorera alla högar som växer och katthår som yr. Men allt har ett pris, och ett välstädat hem har ett allt för högt pris idag - om det är jag som ska se till att det blir rent och fint!

En typsik middagsbjudning i mitt "tidigare" liv krävde så mycket planering innan. Det skulle vara städat och fixat, dukar skulle vara strukna och hemmet skulle kännas rent och fint. Efter flera års träning vill jag fortfarande att det ska kännas rent och fint - men det kanske räcker med att vispa runt med toalettborsten i toan och dansa runt med dammsugaren en sväng. Och vad gäller dukar så har jag köpt en mycket fin, trendig och framförallt en STRYKFRI duk!!

Jag och en kollega började prata om den här städångesten idag och vi kom fram till att det finns en mycket bra lösning på problemet. Att köpa sig fri! Totalstädning av hemmet en eller två gånger i månaden. Då kan jag fortfarande läsa mitt glassiga magasin och dricka min latte när jag är ledig och inte behöva tillbringa helgdagarna till att flyga runt med rengöringsmedel. Nåja, risken hade nog inte varit så stor ändå, men jag skulle kunna läsa mitt glassiga magasin och dricka min latte utan att ha dåligt samvete. Och jag slipper oroa mig för att de ska komma från något otäckt städprogram från TV och ta bakerieodlingar i mitt badrum!!