Skalman och jag

Det är nu helt underbara vårvinterdagar och jag känner mig verkligen tacksam för att jag har möjlighet att njuta av vårsolen några timmar i min ensamhet varje dag. Efter några veckor av ledighet känner jag att jag har dragit ner på tempot rejält. Det känns inte lika angeläget att fortsätta med "rensa-garderob-projektet" (som nu kommit till strumplådan), att hålla hemmet fritt från dammråttor eller rensa ur ett källarförråd. Nej, nu har fokus helt och hållet hamnat på att NJUTA och KOPPLA AV, vilket känns ganska självklart när man är helt svältfödd på sol och värme då vårsolen äntligen tittar fram och får mig att släppa allt och bara sätta mig i en brassestol med musik i lurarna och en krämig latte i min hand. Det är det här som är livet, att bara få vara för sig själv en stund och må riktigt gott!!

Visst tänkter jag på att jag borde ta tag i vissa projekt dom här tre veckorna som är kvar av min ledighet - men inte idag! Jag borde verkligen gå igenom min strumplåda, för just nu är den helt bortom all räddning och jag öppnar den inte ens utan går direkt på makens strumplåda. Det är dock inte så uppskattat då hans lager av strumpor snabbt tar slut när det är två som rycker och sliter i de stackars strumporna istället för en. Häromdagen kom han på mig igen och bad mig kavla upp byxbenen så att han skulle se om jag varit och tjuvat i hans låda. Han har till och med gått så långt att han köper strumpor som han tror att jag skulle vägra att ta på mig: Strumpor med alla veckodagar, Måndag, Tisdag,..... Jo, jag vet! Det är lågt, nästan som Glocalnet! Det är ganska motvilligt jag tar på mig de otroligt fula, osexiga veckodagsstumporna, men vad ska jag göra när jag inte kan hitta ett enda par strumpor i min låda som hör ihop. Bara udda, omaka strumpor och en miljard av dem!! Så de har ju sin maka någonstans i lådan. Det känns som att nästan en hel dag skulle behöva offras för att fixa till detta problem. Jag måste medge att det mer lockande att köpa helt nya strumpor och bara tömma lådan direkt ner i en soppåse.

Nej, jag skjuter fort tankarna på strumplådeprojektet åt sidan och vrider mitt ansikte upp mot solen. Hur länge kan jag sitta här utan att bränna sönder mig?? Det är ganska angenäma problem, nästan som förra året på långsemestern i Thailand. "Vad ska vi beställa för frukost idag då?? Vilken strand ska vi gå till i dag då? Vad ska vi beställa till lunch?? Ska jag beställa en Mangoshake eller en Cocosshake?... osv osv." Ja ni fattar! Ingen städning, ingen tvätt, ingen tid att passa, ingen veckohandling. Jag känner att jag nu börjat komma ner i varv även på hemmaplan och börjar bli lite som Skalman, där SKYNDA är en svordom!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0