mizoo

Snopet! Det är nog vad min make tycker om att han blev snuvad på sin 40-års fest igår. I vanliga fall så brukar det vara barnen som i sista stund drabbas av någon sjukdom så att man akut får ställa in sitt närvarande vid en fest, ett bröllop, ett dop eller bara en helt vanlig trevlig middag. Detta har man börjat att vänja sig vid och tar inte ut så mycket i förskott, utan räknar det istället som en bonus om allt verkligen går enligt planerna. Men vad händer? Makens 40-års fest var planerad långt i förväg och skulle firas på skärtorsdagen som också var den högst aktuella födelsedagen. I princip alla våra gäster kunde komma, även de långväga från Norge, Falun och Stockholm. Jätteroligt! Annars är det så svårt att planera in så att man kan hitta ett bra datum som passar.

Då jag varit arbetsbefriad några veckor har jag självmant tagit på mig uppgiften att fixa inför kalaset och se till att det blev en bra och rolig mingelbuffé. Så huset förbereddes, fönstren putsades, ett otroligt förarbete att hitta bra recept på nätet inleddes. Sedan återstod urvalsprocessen, vilka recept var de bästa och hur matchade de ihop med våra allergiska gäster. När urvalet väl var klart sammanställdes den "effektiva shoppinglistan" där alla varor skrivs ner i den ordning och gruppering som de går att plocka inne i butiken. Ja, ja, så jobbar en effektiv husmoder!! Nu blir ni förvånade va? Eller inte?

Visst hade jag börjat känna mig lite hängig i början på veckan, jag avstod ju t o m  att promenera och gå på Bodypump både måndag och tisdag. Men det var inte så pass att jag kände mig riktigt sjuk, lite allmänt hängig. Dessutom förlitade jag mig benhårt på det förkylningsdämpande motpreparat innehållande "Röd solhatt" som en mycket förkylningserfaren kollega rekommenderat. Trots en liten lätt överdosering på "röd solhatt" bryter febern ut. Jag vaknar onsdag morgon, (dagen innan festen!!!!) med jätteont i halsen och feber. Visserligen brukar jag ofta få ont i halsen i samband med förkylning och lite febrig brukar väl alla bli? (Nu låter jag som Magnus Uggla i Filmen G: "Någon procent hit och dit, det har väl alla?") Välstrukturerad som man är slutför jag den sista inhandlingen på onsdag morgon för att få dagen på mig att vila. Städningen som jag skulle göra på dagen den fick maken fixa på kvällen. Jag behövde vila och läka. Och jag vilad men jag läkte inte. Feberfrossa och 39,2 grader. Hoppsan, det här är nog ingen vanlig förkylning. Bäst att förvarna de långväga gästerna så att det inte hinner åka iväg på torsdag morgon. Men jag ville inte riktigt ställa in och hoppades på att det kanske, kanske skulle vara bättre i morgon när jag vaknade..... Ganska långsökt, så här i efterhand. Efter en mycket SVETTIG natt (låter mer spännande än vad det är!!) då jag vaknat mitt i natten och blivit tvungen att vända på täcket för att få det lite torrare i sängen och dessutom ta av mig tröjan som var genomblöt, var temperaturen 38,8 redan på morgonen och det gick fortfarande inte att svälja. Misstänkt halsfluss.... Inser att det inte kommer att bli något kalas, i alla fall inte som jag kan vara med på. Och vem ska i så fall laga maten som jag så stort tagit på mig att fixa??

Väl hos läkaren på torsdag förmiddag får jag konstaterat att jag har halsfluss och behöver penicillin. Då var det klart. Inget mer att fundera på. Kalaset inställt... Sååååå tråkigt!!

På torsdag kväll åt jag min första tugga mat på 2 dygn och febern börjar ge med sig. Det känns väldigt snopet att kalaset blev inställt, och för makens del måste det även kännas mycket snopet att fira sin 40-års dag sovandes i tv soffan efter ett,  för mig, okänt antal whiskey, medan frun låg i nedbäddad som i koma.

Nu laddar vi om och förhoppningsvis (om vi är friska!!) blir det ett nytt försök till kalas nästa lördag!